1. Materialval

Övergripande så har BBC News en heltäckande nyhetsrapportering; det är inte bara för Storbritannien utan även globalt. Den globala avdelningen är inte som exempelvis DN, som bara har en flik som heter ”Världen”; BBC News har dessutom indelat i världsdelar i sin huvudmeny.

Efter världsdelarna är avhandlade kommer ”inrikesdelen”: Storbritannien, Affärer (Business), Hälsa, Vetenskap och Miljö, Nöje och sist Övrigt (Also in the news).

BBC News har inte allt, men det är lättare att säga vad som inte är med – och så ska det vara.

2. Målgrupper?

Jag tänker mig att BBC har britter men även ”världen” som målgrupp. Framför allt tror jag att läsarnas gemensamma nämnare är intresse för nyheter och vad som händer i världen. Men trots allt är det en brittisk nyhetssida. Det syns även på innehållet; även om det finns nyheter från alla världsdelar blir dessa oundvikligen mest ett axplock från en hel världsdel. De brittiska länderna har varsin nyhetsflik, och nyheterna blir många fler till antal jämfört med vad en hel världsdel får. Så jag tror att den primära målgruppen är britter, och den sekundära ”världen”.

Åldersmässigt tror jag inte sidan har någon specifik målgrupp.

3. Sajtens struktur

Sidan har en tydlig struktur, enkel men effektiv. Huvudmenyn är tydligt och sedvanligt placerad till vänster, högt upp på förstasidan. Detta fungerar för att vi i vår kultur läser från vänster till höger.

Faktum är att hela vänster sida av förstasidan (”Hem”) utgör menyer. Detta är hela sidans utgångspunkt och ryggrad.

Sidan är också, som jag ser det, indelad i en bredare ”mittenspalt” och en ”högerspalt”.
I ”mittspalten” som de stora nyheterna står; de har större rubriker, och det är även i mittspalten som merparten av bilderna finns. Därför tror jag att dessa nyheter är av större vikt. Jag uppfattar mittspalten så att det är de viktigaste nyheterna som är högst upp, och sedan i lägre prioritet nedåt – där bilderna och rubrikerna blir mindre.

Högerspalten ser jag som ”Övrigt”, även om nyheterna fortfarande är viktiga; rubrikerna heter ”Other top stories”, ”Also in the news”. Det indikerar att det trots allt inte är huvudnyheter. Här är det mycket färre bilder och mer ensamma rubriker.

Strukturen bygger på tre nivåer: huvudmeny, undermeny och själva nyheten, vilket är lagom. En sida med alltför många nivåer blir svårnavigerad och rörig.

4. Bilder

Bildernas kompletterar texterna. De flesta bilderna finns som sagt i ”mittenspalten”, och det är huvudnyheten som har den största bilden.

BBC: s bilder lockar till uppmärksamhet, som alla bilder och även rubriker. Jag upplever att Jag tror att BBC främst lockar till uppmärksamhet med sina bilder för de viktigaste nyheterna, för att understryka dess tyngd.

Rätt bilder kan lyfta en artikel, och bör därför fylla en funktion. De behöver inte vara stora, men de ska vara bra.

Hur använder då BBC sina bilder? Dels underlättar de för läsaren genom att illustrera vad som behandlas. De har också bilder som vid behov kan hjälpa läsaren att förstå, om det till exempel handlar om ett speciellt land. Ett bra bildval kan också hjälpa läsaren att fånga och lyfta fram det väsentliga i artikeln. Då måste bilden vara talande för artikeln och ämnet. De bilder BBC använder sammanfattar artikelns innehåll med ett ord – den illustrerar.

Allt detta tycker jag är signifikativt för hela sidan och därmed att bilderna är bra och fyller sin funktion .

5. Ljud, video, multimedia

Genom att använda ljud- och videoklipp i artiklarna gör BBC News för mig ett komplett intryck. Huvudnyheterna har också ett videoklipp. Videoklipp är kanon – tack vare ett rörligt bildmedium får läsaren en rikare upplevelse.

Klippet fungerar, precis som bilderna, som komplement. Ibland är det kortare klipp, ibland något längre med intervjuer – vilket skapar ännu större närvarokänsla.

Alla artiklar har inte videoklipp, men samtidigt tycker jag det räcker med att ha videoklipp till de viktigaste nyheterna. Videoklipp på nyhetssidor är fortfarande ”lyx” enligt mig.

BBC News har också länkar med ljudklipp, kopplade till artikeln. Då kan läsaren höra ett självständigt och relevant ljudklipp med bra kvalitet. Klippet återfinns också i själva artikeln.

BBC: s multimedia är bra. Bild- och ljudkvaliten är av bra kvalitet och läsaren erbjuds via både ljud och video en bra blandning.

6. Formgivning. Vad signalerar webbplatsen?

Formgivngen för BBC News signalerar professionalitet och trovärdighet. Den välkända BBC-logon är längst upp till vänster, där man förväntar sig den. BBC-logon skapar trovärdighet; vi ”vet” att BBC är en stor, etablerad nyhetsinstitution.

Färgerna med sin smakfulla kombination av svart, rött, blått, vitt och grått matchar varandra och är därför behagfullt att titta på. Det är snyggt och tar inte uppmärksamhet från läsningen.

BBC använder teckensnittet Verdana, som de flesta andra nyhetssidor på nätet. Detta ”raka teckensnitt” upplever jag som prydligt och snyggt, väl passande en nyhetssida av dignitet.

Det är svårt att förklara, kanske är det så enkelt som att formgivningen, med sina färgval, teckensnitt, struktur, bilder – hela det visuella intrycket när man går in på BBC News – är snyggt, prydligt, strukturerat och därför signalerar professionalitet?

7. Hur är texterna skrivna?

Jag skulle beskriva texterna som lättförstådda, raka, konkreta, enkla utan för många bisatser, klart och tydligt. De är enkla utan att vara banala, och går rakt på sak med det viktigaste först. Klart det går att skriva högtravande, men då det är en global nyhetssida, för en bred målgrupp i spridda åldrar, kan inte texterna vara för svårbegripliga. En bra nyhetssida ska förmedla nyheter så man förstår, utan att göra det banalt.

Texterna upplever jag som kortfattade men ändå informativa – både angående längden på artiklarna och meningarna. Det är en konst att skriva kort, men jag tycker BBC lyckats skriva precis så mycket man behöver veta utan att det blir för ingående.

8. Rubriker och länktexter

BBC: s rubriker är bra. De är slagkraftiga och effektiva; de talar om det viktigaste i artikeln och ger en klar bild av vad det handlar om. Rubrikernas tydlighet ger också läsaren ett ”vad ger det mig-värde”. Av rubriken vet man vad man kan vänta sig, och ofta också vad som hänt, exempelvis att någon avlidit. De är därmed konkreta, innehållsrika rubriker.

Man behöver alltså inte heller läsa hela artikeln för att förstå rubriken. Bra! Rubrikerna har också täckning; de lovar inte mer än vad som faktiskt står i artikeln. Ofta har rubrikerna verb, vilket gör dem just konkreta och i aktiv form. Annars riskerar rubriker att bli svårtolkade.

Signifikativt för länktexterna är att de är relevanta för artikeln i fråga och erbjuder vidare fördjupning om ämnet. De är formulerade kort och koncist, och ger en klar fingervisning om vad man kan förvänta sig om man trycker på länken.

9. Övriga synpunkter

Nej.

10. Omdöme

BBC News är bra på de flesta sätt och får ett högt betyg. Den har ett nästintill heltäckande innehåll och tilltalar en bred målgrupp. Sidan har en tydlig struktur, enkel men effektiv, som gör allt mycket användarvänligt och navigerbart. Man hittar lätt vad man söker tack vare överskådliga menyer. Hela formgivningen, med bildval, teckensnitt, färgval är visuellt snyggt. Det ger ett bra helheltsintryck och signalerar professionalitet och trovärdighet. Rent språkligt får sidan också högt betyg. Texterna är konkreta och lättförstådda, utan att bli banala. De berättar det viktigaste först och är informativa utan att bli för långrandiga. De förmedlar nyheter så man förstår, och lyckas samtidigt hålla språket på en nivå värdigt för en global, seriös nyhetssida. Rubrikerna lyfter ur texternas kärna, har täckning i texten och ger läsaren en klar bild av artikelns innehåll. De är konkreta, innehållsrika, informativa och ger ett ”vad ger det mig-värde”. Helheltsintrycket av BBC News ger en komplett känsla, och betyget blir högt.

Trots nya trender inom trädgårdsodling, exempelvis att odla asiatiskt, verkar potatisodlandet aldrig tappa sin ställning. Våra älskade potatisar, etablerad som vår viktigaste basföda sedan sekelskiftet 1700-1800[1], odlas av praktiskt taget alla fritidsodlare. Här följer några enkla nybörjartips för fritidsodlaren steg för steg – från sättning till skörd.

Bra sättpotatis – grundregel 1A

Första steget för en lyckad odling är bra sättpotatis. Lyckligtvis säljs bara kontrollerad, certifierad sättpotatis som provodlats i laboratorium innan den godkänts. Detta för att försäkra att sättpotatisen är frisk och duger till utsäde. Genom att köpa godkänd, sättpotatis minskar även risken för att den är smittad av potatissjukdomar som kräfta, nematoder, bladmögel, brunröta och skorv. Godkänd sättpotatis finns i regel att köpa hos varje trädgårdshandlare eller grönsaksodlare.

Rådet är att varje år köpa ny sättpotatis, eftersom det är svårt att lagra den från år till år. Sättpotatis man lagrar råkar nämligen lätt ut för virusangrepp från bladlöss. God tumregel är att byta åtminstone vart tredje år.

Välj sort

Precis som med det mesta finns även bland potatis en mängd sorter att välja mellan. För den som vill satsa på ett säkert kort rekommenderas de tidiga Minerva och Rocket, eller riktiga klassiker som Early Puritan, Maris Bard, King Edward och mandelpotatis. Dessa tillhör de mest odlade potatissorterna.

Den som vill förnya sig och testa något nytt står inte heller utan val; sorter som Swift, Princess, Amandine, Cherie, Pentland Javelin, Roda, Asterix och Fakse har de senaste åren mer och mer stigit i popularitet. Samtliga är motståndskraftiga mot potatisnematod.

Förgro potatis för tidigare skörd

Vill du kunna skörda flera veckor tidigare ska du förgro sättpotatisen. Detta rekommenderas särskilt på sådana sorter som tar längre tid att odla. För bästa resultat, sätt den på en ljusfylld plats i cirka + 15°.

Ett klassiskt grepp är att förodla sättpotatisen i krukor inomhus, i ett fönster. Fönstret skyddar mot frost, som även kan förekomma på sommaren.

Förgro potatis för dig som har bråttom

Sättpotatisen är färdig när de gröna groddarna vuxit fram. Den är då redo att odlas och börjar växa så fort den satts i jorden. En variant är också att odla sättpotatisen i bänk eller under plasttunnel.

Bäst i lätt jord

Precis som sättpotatisen är också jorden en grundförutsättning för en bra odling. För bästa resultat bör potatisen odlas i lätt jord, antingen sandhaltig eller mullhaltig. Det går även att odla i lerjord men resultatet blir sämre. Resultatet blir också sämre av för höga mängder kalk i jorden; därför bör jordens pH-värde inte vara högre än 6.

Jorden bör vara allsidigt gödslad, helst med välbrunnet stallgödsel. Gödslet ger bättre jordstruktur och näring. Detta går bra att tillsätta flera gånger under året och utan fasta tidpunkter.

Stalltips: Välbrunnet stallgödsel

Men gödsla inte för mycket – lagom är bäst. En riktlinje är cirka 30 kg gödsel till 100 m² odlingsjord. För mycket gödsel ger för mycket kväve i jorden, och som följd blir potatisens knölar vattniga och smakar sämre. Det är också svårare att lagra potatis som gödslats för mycket.

För att undvika sjukdomsangrepp är det bra att byta jord eller växtplats vart tredje-fjärde år.

Äntligen sätta!

Dela in potatislandet i rader, med ett avstånd på 50 – 70 cm. Sätt potatisarna 5 – 8 cm under jordytan och med 20 cm avstånd i raden, om sättpotatisarna är små. Lite större potatis kräver 25 – 30 cm avstånd mellan sig i raden. Avståndet beror också på om du odlar sen eller tidig potatis; sen potatis ger i regel större skörd per planta och bör därför odlas lite glesare än tidig potatis.

Jorden ska vara varm innan du sätter potatisen. Är temperaturen för låg när du sätter potatisen växer den inte direkt, utan blir liggande. Då ökar risken för potatissjukdomar. Ungefär 7 – 8º är bra jordtemperatur för att sätta potatis.

Nu har vi nästan till koket, bara sätta först!

Om du planterar förgrodd sättpotatis är det viktigt att vara försiktig med groddarna. Allt jobb med förgroning är annars förlorat och den tiden vi sparar in på att just förgro försvinner.

Användbara redskap vid sättning är antingen en planteringsspade, kupplog eller årder. Planteringsspaden passar bra att använda om du inte sätter så mycket potatis. Kupplogen och årdern är kraftigare redskap och passar bättre till större odlingar, men det viktiga är att göra fåror i marken där du kan sätta din potatis.

Vanligtvis tre månader

Från sättning till första skörd tar det normalt sett tre månader, om vi inte exempelvis förodlat sättpotatisen. Andra sätt att påskynda skörden är att odla under glas, plast eller fiberduk.

När potatisen väl är satt måste du rensa från ogräs (luckra). Blir det minusgrader måste du också skydda blasten genom att täcka över potatisen med exempelvis säckväv eller fiberduk. Har du inte det hemma är det inga problem; gamla tidningar eller mattor fungerar också. Dock brukar det inte vara särskilt många frostnätter under vår eller sommar.

Ett viktigt moment innan skörd är att kupa potatisen. Det gör du genom att lägga upp en sträng jord på vardera sidan om potatisraderna, runt den 15 – 20 cm höga blasten. Till detta används förslagsvis kupplogen eller en vanlig hacka. Kupar du inte potatisen får den inte tillräckligt med jordtäcke. Då kan potatisen få för mycket solljus och få för hög halt av solanin. Ämnet är giftigt och sådana potatisar känns igen på sin gröna färg. Rådet är att inte ens överväga att äta sådana utan kasta dem.

Kupning viktigt för att slippa solanin

Kupa igen

Om jorden är lätt och sandig händer det att den kan rasa ned, speciellt efter mycket regn. Då förlorar potatisen sitt nödvändiga jordtäcke och man kan behöva kupa på nytt. Inte bara regn utan även långvarig torka kan kräva att man kupar igen. Då har jorden luckrats upp och avdunstningen minskat. Genom att kupa håller man ogräset borta. Sedan behöver det inte vara långvarig torka; även vid en tids uteblivet regn kan det vara bra att kupa för en bra skörd.

Skörd

Äntligen har det blivit dags för skörd! Tidig potatis kan skördas utan att ta upp hela stånden. Flytta försiktigt undan den uppkupade jorden och ta upp potatisen – med fördel de större. Sedan lägger du tillbaka jorden och låter de mindre potatisarna växa vidare.

Men trots förgrodd sättpotatis och med det en tidig skörd bör du inte skörd för tidigt. Då kan potatisen innehålla solanin och du kan få ont i magen. Dock är inte mängden solanin farlig i det här skedet, om du kupat potatisen.

Visst varierar det från sort till sort men en regel är att när potatisarna blommat i cirka en vecka är det lagom. Lättast är att efter en veckas blomning dra upp en potatisplanta och helt enkelt titta efter!

Så gör som Allt om trädgård, köp din egen sättpotatis och skörda sedan din alldeles egna odlade potatis.

Njut av alldeles egen odlad potatis

[1] http://www.popularhistoria.se/o.o.i.s?id=52&vid=134

Victorias bröllop 2010 – bra för Sverige

Den 19 juni 2010 får kronprinsessan Victoria äntligen sin Daniel Westling. Många ställer sig kritiska, framförallt till att det är vi skattebetalare som får betala kalaset. Men Victorias och Daniels bröllop är bra för Sverige, och kommer förmodligen på sikt ge tillbaks mer än det kostar.

Bra för det svenska varumärket
Kungahuset är redan en av de starkaste svenska varumärkena utomlands, och Victorias bröllop skulle stärka varumärket ytterligare. Victoria har redan i många år skolats i att representera vårt land, och är mycket populär utomlands. Ett kungligt bröllop skulle ge mycket PR och goodwill för Sverige – även om Victoria tar en man av folket.

Bra för jämställdheten och klasskillnaderna
Att Victoria gifter sig med en man av folket tycker jag är bra, trots en lång tradition. Sverige 2009 är ett av världens mest jämställda länder. Bröllopet ser jag som en signal för ökad jämlikhet och mindre klasskillnader, samt att utvecklingen går framåt och att den nått även de högsta samhällsklasserna. I ett jämställt land anser jag att även kungliga ska få gifta sig med dem de älskar.

Bra för turismen och näringslivet
Ett bröllop av den här digniteten lockar till sig både svenska och utländska turister. Och turister spenderar. Detaljhandeln kommer gynnas rejält; ta bara alla souvenirer som kommer säljas. Bröllopet kommer också göra att fler turister får upp ögonen för Stockholm och Sverige. Och turister lockar fler turister. Sedan har vi näringslivet där restaurang- och hotellbranschen kommer gå på högvarv, då alla gäster, turister och utländska journalister trängs i Stockholm.

Dyrt kalas men en bra investering
Javisst, kungabröllop är inte gratis. Vilka får betala? Du och jag. Som exempel har vi det senaste kungabröllopet i Danmark som kostade mellan 20-30 miljoner kronor för skattebetalarna. Förutom själva bröllopskostnaden på tiotals miljoner tillkommer polisens miljonkostnader[1]. Ett kungabröllop kräver som bekant enorm säkerhet.

I slutändan tror jag ändå att bröllopet är en bra investering för Sverige och att det kommer ge tillbaks mer än det kostar. Och ska jag prata från hjärtat tycker jag att Victoria ska få gifta sig med den hon vill. I en modern monarki tycker jag också att hög börd inte är det viktigaste, utan att personen faktiskt är en bra och lämplig förebild. Med tiden kommer också Daniel Westling komma tillrätta i sin roll.

Länkar
Ett år kvar till kungligt bröllop
http://www.dn.se/nyheter/sverige/kronprinsessan-victoria-brollop-1.894203

11 frågor om bröllopet
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_2518785.svd

Förlovningen stärker monarkin
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/artikel_2520573.svd

Livet till havs är ingen lek. Då och då hör vi historier om sjömän som omkommer, ofta med spektakulära förtecken. För Charlie Barr har det varit nära ögat flera gånger. Han berättar här historien om gången han var nära att bli levande kokt.

Glömmer aldrig Bordeaux
Charlie, 85, är född och uppväxt i Göteborg och har tillbringat större delen av sitt liv till havs. Det har alltid varit ett litet ”äventyr” för honom. Den känslan har aldrig försvunnit; precis som visan säger om sjömannen, har Charlie alltid älskat havets våg. Arbetet på havets våg har tagit Charlie över halva jordklotet, bland annat till Bordeaux.

- Av alla ställen minns jag särskilt Bordeaux. Det glömmer jag aldrig. Vi hade gjort rent ångpannorna.  Jag minns att jag höll på att svimma av trötthet efter sådär fjorton timmars hårt slit och somnade i kitteln, berättar Charlie.

Kamraterna visste inte var Charlie befann sig. Intet ont anande skruvade de på mansluckorna och började elda under kitteln – precis som vanligt.

- Som tur var vaknade jag när de släppte på vattnet i kitteln, skrattar Charlie.

Charlie märkte att luckorna var fastskruvade och tänkte att hans sista stund var kommen. Precis som Charlie höll på att bli levande kokt räddades han mirakulöst av en ren slump; plötsligt knackade en av besättningsmännen på dörren och upptäckte sin kamrat.

- Det var donkeyman, skotten. Han hade glömt sin hacka bland ångpannorna nere under däck. Det var nog tur för mig det, konstaterar Charlie.

Flydde från besättningen

Trots incidenten i Bordeaux slutade inte Charlie att arbeta till sjöss. Det har tagit honom till många platser. När Charlie började segla till sjöss var han trimmer på båten ”Aileen Allannah” som utgick från Aberdeen, till olika destinationer. Han har varit i Newcastle och firat jul i Spanien. I flera år körde de stenkol och koks från Sunderland till Santa Cruz, och apelsiner till Valencia. Det var då Charlie gjorde det han aldrig gjort förut;  tröttkörd av arbetet ombord tog han sin sjösäck och mandolin och smet från besättningen.

- Det hårt på den tiden. Vi jobbade alltid minst tolv timmar och man tröttnar på teblask, konserver och kex – speciellt när man seglar för två pund i hyra. Jag var tunn som ett rakblad då.

Kanske var det tur att Charlie övergav skutan i Valencia. Kort därefter träffade han en kvinna som tog väl hand om honom. Hos henne stannade han i flera år.

- Hon gödde upp mig med kyckling och tre sorters vin. Ja, den flickan var ovanligt rar, säger Charlie nostalgisk.

Fått se mycket

Nästan lika nostalgisk är Charlie när han tänker på sina år till sjöss, trots att han säger att de ”levde bland aska och svett”.  På elddurken drällde det skyfflar och spett, och det hände att de trampade i glödande slagg. Men det är inte det Charlie minns helst.

- Jag har fått se stora delar av världen, seglat med folk från alla möjliga länder. Så jag ångrar inget utan är nog tacksam för allt jag fått vara med om, avslutar Charlie.